Följ Akademiska sjukhuset

Vanligt att pannlobsdemens förväxlas med psykos och Alzheimers

Pressmeddelande   •   Okt 16, 2013 09:13 CEST

Vissa blir maniska samlare, andra impulsiva shoppare eller extremt fokuserade på ett visst intresse som att måla, brodera eller lösa sudoku. Pannlobsdemens är en gåtfull sjukdom med många ansikten. Ett gemensamt drag är personlighetsförändringar som av närstående uppfattas både skrämmande och generande, medan patienterna själva saknar sjukdomsinsikt.

– Det är i allra högsta grad de anhörigas sjukdom. Man ser förbryllat och med oro
hur ens partner eller förälder successivt förändras. Det kan ta lång tid innan
rätt diagnos ställs. Trots att det i dag saknas bromsade och botande behandling,
känns emellertid ändå diagnosen som en lättnad för anhöriga. Då har man fått en
förklaring, säger Lena Kilander, överläkare på minnes- och
geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset, som föreläser om sjukdomen
under symposiet ”Tänk hjärna – om diagnostik och behandling av demens” i Göteborg den 17
oktober.

Lena Kilander betonar att pannlobsdemens kan ta sig högst olika uttryck och att förloppet
varierar stort. Vissa lever med sjukdomen i två år, andra i mer än femton år.
Hon efterlyser bättre och mer nyanserad information om sjukdomen till anhöriga
och personal inom vården och på demensboenden, för att underlätta vardagen och
bemötandet.

Pannlobsdemens är en neurodegenerativ sjukdom där hjärnceller i pann- och/eller
tinningloberna successivt dör. Sjukdomen kommer smygande och bryter generellt
ut tidigare än Alzheimers, ofta redan i 50-60 årsåldern. I likhet med
Alzheimers spelar avvikande former hos vissa proteiner en nyckelroll. Dessa
förändrade proteiner stör nervcellens ämnesomsättning och leder till celldöd.
Den bakomliggande störningen är ännu mer komplicerad än den vid Alzheimers
sjukdom, och ännu saknas symtomlindrande och botande läkemedel. Dock pågår studier
på laboratorienivå som på sikt kan leda fram till bromsmediciner.

Enligt Lena Kilander är det viktigt att ställa rätt frågor eftersom sjukdomen
kan förväxlas både med psykisk sjukdom (psykoser) och Alzheimers. En viktig
skillnad mot Alzheimers är att personer med pannlobsdemens till en början har
intellektet och minnet i behåll.

– När nervceller i pannloberna brutits ned förlorar man förmågan att stå emot impulser.
Man beter sig som ett litet barn som gör det som faller en in, utan hänsyn till
omgivningen.

Om däremot tinningloberna påverkats blir man passiv och tystlåten. Man tappar
kunskapen om ords betydelse (ordförråd och faktaminne) och får sämre flyt i
talet, berättar Lena Kilander.

Det vanligaste är att nervceller i pannloberna brutits ned. Lena Kilander
beskriver det som att vuxenbeteendet försvunnit. Man saknar förmågan att tänka
konstruktivt och se effekter av sitt handlande, att gå från idé till
genomförande/uppföljning. Personen blir egocentrisk och överaktiv/impulsiv.
Vissa får ett Aspergerliknande beteende; man samlar maniskt på vissa saker,
spelar spel och broderar oavbrutet och blir oerhört irriterad av att bli
avbruten. För dessa patienter kan antidepressiva läkemedel minska rastlösheten. Andra patienter blir däremot onormalt passiva och apatiska.

Foto: Richard Häggbom

Mer information:
Lena Kilander, överläkare på minnes- och geriatrikmottagningen, 018-611 71 60 
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Utredning av demens på minnes- och geriatrikmottagningen

* Här utreds årligen cirka 400 personer för misstänkt demenssjukdom.
* Vid pannlobsdemens är det inte sällan anhöriga som tagit initiativet.
Personerna själva saknar oftast sjukdomsinsikt och förstår inte varför
omgivningen tycker att de beter sig underligt.
* För att ställa diagnos görs en utredning av symtom och
sjukdomshistoria, kombinerat med röntgen av hjärnan flera olika minnestester
och ibland en undersökning av nervcellernas funktion med PET-kamera.

FAKTA: Pannlobsdemens (frontotemporallobsdemens)

* En neurodegenerativ sjukdom som beskrevs redan i slutet av 1800-talet innan
Alzheimers sjukdom blev ett begrepp.
* Det är inte känt exakt vad som utlöser sjukdomen. En rubbad
omsättning av vissa nervcellsproteiner anses ha stor betydelse, proteiner som
orsakar skador på nervcellera så att de går under och hjärnans signalsystem
förstörs.
* I Sverige har drygt 150 000 personer någon demenssjukdom. Ungefär 7 500
av dessa har frontotemporal demens (det som i dagligt tal benämns
pannlobsdemens).
* Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män.*En viss ärftlighet finns men drygt hälften av alla som diagnostiserashar ingen i släkten med denna sjukdom.