Följ Akademiska sjukhuset

Rödbetsjuice ges till hjärtsviktpatienter i unik studie på Akademiska

Pressmeddelande   •   Dec 18, 2014 09:00 CET

Kan rödbetsjuice förbättra konditionen hos patienter med vissa former av hjärtsvikt? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset utvärdera. Studien är den första i sitt slag på denna patientgrupp. Tidigare forskning har framförallt inriktats på friska personer.

– Målgruppen för studien är patienter med hjärtsvikt orsakad av pulmonell arteriell hypertension (PAH). Sjukdomen innebär att utsöndringen av kväveoxid är störd och att kroppen inte kan omsätta nitrat/nitrit. Vår hypotes är att ett dagligt intag av rödbetsjuice ökar blodflödet vilket kan förbättra konditionen och öka patienternas livskvalitet, säger Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi på Akademiska sjukhuset.


I likhet med spenat, sallad och mangold innehåller rödbetor nitrat som bakterier i munhålan omvandlar till nitrit. När nitrit sväljs reduceras ämnet slutligen till kväveoxid som vidgar blodkärlen, vilket kan förbättra energiomsättningen. Tidigare forskning på friska personer har visat att intag av rödbetsjuice kan förbättra blodflödet till skelettmuskulaturen med närmare 40 procent. Inom elitidrott används därför rödbetsjuice för att öka uthålligheten.

På senare tid har nya rön även visat att nitrat och nitrit har en naturlig roll i kroppen som kärlvidgande och blodtryckssänkande ämnen och som en naturlig del av immunförsvaret. En fördel med rödbetsjuice är koncentrationen av nitrat. En 70-milliliters flaska rödbetsjuice innehåller ungefär lika mycket nitrat som 100 gram spenat.

Patientstudien på Akademiska, som pågår 2014-2015, är en så kallad korsad blindtest. Det innebär att patienterna är sina egna kontroller i ett ”blindat” förfarande, där de den ena veckan får rödbetsjuice motsvarande fyra rödbetor dagligen, den andra veckan ett till utseendet identiskt placebo. Deltagarna vet inte vilken produkt de får.

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) drabbar i första hand lungpulsådrornas finaste grenar (arteriolerna). Det leder till förhöjt blodtryck i lungpulsådern eftersom blodets passage i lungpulsådrorna försämras. Både hjärtats och lungornas funktion påverkas och många patienter utvecklar hjärtsvikt.

– Vid hjärtsvikt är syretillförseln till vissa vävnader, framför allt till skelettmuskler, försämrad. Det gör det svårare att röra armar eller ben. Många patienter har därför svårt att vara fysiskt aktiva. En ökning av syretillförseln till dessa muskler kan förbättra konditionen och öka patienternas livskvalitet, avrundar Gerhard Wikström.


Mer information:
Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi, 018-611 49 54 eller 070-531 23 89
 




Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.