Följ Akademiska sjukhuset

Protonstrålning av cancersjuka barn fokus för nordiskt symposium i Uppsala

Pressmeddelande   •   Sep 06, 2018 08:00 CEST

Sedan starten 2015 har 89 barn behandlats med protonstrålning på Skandionkliniken i Uppsala. Utvecklingen summeras under ett nordiskt symposium i Uppsala 10-11 september.

Sedan Skandionkliniken i Uppsala startade 2015 har 89 barn behandlats med protonstrålning, framförallt barn med hjärntumör. I fjol fick nästan hälften av alla barn med cancer i Sverige sådan strålbehandling. Under ett nordiskt symposium i Uppsala 10-11 september summeras utvecklingen.

Protonstrålning anses vara ett effektivt och skonsamt sätt att behandla cancer, ofta med lägre risk för biverkningar än vid traditionell strålbehandling med fotoner. Barn med cancer är en prioriterad patientgrupp på Skandionkliniken eftersom man vill ge dem en så skonsam behandling som möjligt. Numera ges ibland en kombination av strålning och cytostatikabehandling.

– Energin i en protonstråle kan styras så att stråldosen i stort sett helt och hållet hamnar på ett visst förutbestämt djup i det område man vill bestråla. På det viset kan protonstrålning nästan helt koncentreras till själva tumören och risken för skador på andra organ kan minimeras. Det ger också en potential för att höja stråldosen till tumören, säger Kjell Bergfeldt, verksamhetschef på Skandionkliniken.

Av de totalt 89 barn som hittills strålbehandlats på kliniken har 19 remitterats från barnonkologen vid Akademiska sjukhuset. Dessa barn kommer både från Uppsala län och Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. I fjol behandlades nästan hälften av alla barn med cancerdiagnos i Sveriges med protonstrålning.

– Tillgången till protonstrålning gör att vi kan erbjuda fler barn denna behandling, även yngre barn, som vi tidigare inte ville stråla. Det är en stor vinst om vi kan minimera de långsiktiga skadorna, säger Britt-Marie Frost, sektionschef för barnonkologi på Akademiska sjukhuset.

Majoriteten av de barn som protonstrålats har haft en hjärntumör. Andra diagnoser är sarkom; tumörer i kroppens stödjevävnader, framförallt i skelett, brosk och muskler.

Enligt Ulla Martinsson, överläkare vid onkologkliniken på Akademiska, är det ännu för tidigt att säga något om biverkningar på sikt. Dels är underlaget av patienter för litet, dels har det gått alldeles för kort tid efter behandlingen. Sena biverkningar uppträder efter många år, man behöver minst 3-5, ibland 10 års, uppföljning.

Under symposiet medverkar företrädare/experter från Akademiska sjukhuset, Skandionkliniken och Uppsala universitet, men även flera utländska experter på protonstrålning av barn.


FAKTA: Protonstrålning av barn vid Skandionkliniken

  • Sedan starten 2015 har totalt 89 barn strålbehandlats på kliniken varav 76 är svenska barn och 13 är barn som remitterats hit från andra länder.
  • När det gäller svenska barn har det skett en stadig ökning: 7 barn 2015, 18 barn 2016, 29 barn 2017 och hittills i år 22 barn.
  • 2017 fick nästan hälften av alla barn med cancerdiagnos i Sverige protonstrålning.
  • Valet av protonstrålbehandling beror på att man ofta får betydligt lägre doser till omgivande frisk vävnad jämfört med om man använder fotoner. Detta beror på fysikaliska egenskaper hos strålen som också gör att man ibland kan ge en högre dos till själva tumören och på så sätt öka möjligheten till bot.
  • Hjärntumör är den vanligaste cancerdiagnosen hos barn, men även barn med tumörsjukdomarna rabdomyosarkom och neuroblastom strålas. Rabdomyosarkom uppstår i muskler, senor, bindväv eller skelett medan neuroblastom, som oftast drabbar små barn, utgår från det sympatiska nervsystemet och ofta även uppträder i binjurarnas inre del, liksom i nervvävnaden utefter ryggraden.


Anmälan: contact@protonchild-uppsala.se

För mer information, kontakta:
Kjell Bergfeldt, verksamhetschef Skandionkliniken, tfn 070-611 31 64, e-post: kjell.bergfeldt@skandion.se
Britt-Marie Frost, sektionschef barnonkologi, Akademiska sjukhuset, tfn 070-611 31 64, e-post: britt-marie.frost@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.