Följ Akademiska sjukhuset

Pausat liv tog fart efter hjärttransplantation

Pressmeddelande   •   Okt 04, 2013 15:56 CEST

Beatrice Lundevall har flera hjärtpumpar och en anonym donator att tacka för sitt liv. För ett år sedan drabbades hon som 20-åring av hjärtinfarkt. Efter behandling med ECMO och flera olika hjärtpumpar fick hon i somras ett ”nytt” hjärta.

 – Tacksamheten jag känner gentemot donatorn går inte att beskriva. Personen gav mig en ny livschans. I donationsdebatten sätts mycket fokus på den som dött. Man borde prata mer om
mottagaren, att ett positivt ställningstagande kan rädda många människors liv.

För Beatrice slog hjärtinfarkten till helt plötsligt. Hon kände sig frisk som
en nötkärna, arbetade heltid inom hemtjänsten och tränade sex dagar i veckan. Familjen
hade precis kommit hem från en semesterresa i Turkiet.

– Det hände när jag skulle parkera bilen framför en mataffär. Plötsligt flimrade det för ögonen och jag hade svårt att hantera bankkortet i kortläsaren. Sedan blev jag varm och svettig, ungefär som vid blodsockerfall, men jag trodde först att det var en ångestattack, minns Beatrice. Kort därefter var det som om någon skjutit mig i bröstet. Jag kunde inte stå på benen, men hann i alla fall
ringa mamma.

Fyra olika hjärtpumpar

Från Lasarettet i Enköping blev det ambulanstransport till thoraxkliniken på
Akademiska sjukhuset. Där fick hon syrgas och direkt efter röntgen besked om
operation.  Under ballongvidgningen med stents (PCI) upptäcktes att vävnaden på vänster sida hade dött av syrebrist. Hjärtat tappade en stor del av sin pumpfunktion. Därefter följde månader av ovisshet.
Beatrice fick ECMO-behandling och flera olika hjärtpumpar inopererade.

Hjärtpumpar började användas sporadiskt i mitten av 1990-talet, men på allvar
efter 2005, för att avlasta hjärta och ibland även lungor. De är ett alternativ när
hjärtats pumpförmåga är så dålig att man inte längre klarar sitt vardagliga liv
i väntan på transplantation och den intensiva läkemedelsbehandlingen inte
räcker till.  Lite förenklat kan man säga att hjärtpumpen fungerar som en by pass, där blodet leds
förbi den trötta kammaren direkt in i kroppspulsådern.

– Hjärtpumparna ger svårt hjärtsjuka respit. Eftersom väntetiderna på
transplantation fortfarande är långa, ofta ett halvår till ett år, är de en
livlina som ökar överlevnaden. Men lösningen passar
inte alla. Man måste vara stabil psykiskt och får inte ha andra svåra sjukdomar,
förklarar Laila Hellgren Johansson, thoraxkirurg på Akademiska.

Akademiska sjukhuset är center i sjukvårdsregionen för isättande av hjärtpumpar.
Sedan 2005 har cirka 150 hjärtpumpar satts in. Det handlar om ett tiotal
långtidspumpar och cirka 20 korttidspumpar per år.

Med facit i hand inser Beatrice att hjärtpumpen räddade hennes
liv. Men under våren kändes det som att livet tog paus.

Livet styrdes av tekniken

– Jag opererades sex gånger på tre veckor innan man hittade rätt pumplösning.
Under den tiden kunde jag inte äta utan sondmatades, berättar Beatrice.

Eftersom korttidspumparna inte fungerade fick hon en långtidspump, en så kallad
Heart Mate, i väntan på transplantation. Pumpen är stor som en knytnäve och
drivs med uppladdningsbara batterier.

– När jag skrevs ut, styrdes mitt liv av tekniken. Jag hade ständigt batterierna
med mig. Eftersom apparaten satt utanpå kroppen blev jag mer infektionskänslig.
Jag kunde inte träna kondition, bara styrka, och fick vara försiktig med fukt.
Dammsuga gick inte heller, då kunde jag få en stöt.

Den exakta orsaken till hjärtinfarkten är oklar. Som sexåring opererades Beatrice
för blåsljud på hjärtat vilket ledde till en försvagning av vävnaden på samma
ställe där hjärtinfarkten slog till.

Efter att ha satts upp på väntelista för hjärttransplantation behövde hon
bara vänta i fem veckor. Rätt ålder, allmänt hälsotillstånd och matchande
blodgrupp med donatorn spelade in. Under transplantationen drabbades hon av en blodpropp
i ett ben och stapplar nu omkring på kryckor. Men det går åt rätt håll. Beatrice
är glad och känner sig frisk.

– Hjärtat tickar på som det ska och visar inga tecken på avstötning. Då spelar
det mindre roll att jag måste ta flera mediciner om dagen: kortison,
blodtryckssänkande, immunsuppressiva, antibiotika och virushämmande, menar hon.

Om ett år är målet studier vid KTH. Hon har redan antagits till teknisk
bastermin. Därefter siktar hon på ingenjörsprogram med inriktning på
maskinteknik.