Följ Akademiska sjukhuset

Ökad kunskap om proteiner i innerörat banar väg för säkrare diagnostik

Pressmeddelande   •   Okt 17, 2018 08:30 CEST

Bilden visar hur en skallbaskirurg opererar med hjälp av operationsmikroskop.

Nästan var tionde person i Sverige lider av hörselnedsättning. Stora framsteg har gjorts som möjliggör för gravt hörselskadade och döva att uppfatta ljud med cochleaimplantat. Men när det gäller hörselnedsättning orsakad av sjukdomar i innerörat behövs bättre diagnostik och behandlingar, menar forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet vilket uppmärksammas i samband med Hörselveckan 15-21 oktober.

Hörselnedsättning blir allt vanligare. Över 1,5 miljoner svenskar har svårt att höra i samtal med andra. Av dessa är ungefär hälften i yrkesverksam ålder.

– Det behövs nya metoder för bättre diagnostik och behandling av hörselnedsättning som beror på sjukdomar och skador i innerörat. I en studie ledd från öron-näsa-halskliniken på Akademiska har forskarna lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska vilket har gett helt ny kunskap om innerörats funktion, säger Göran Laurell, professor och överläkare på Akademiska sjukhusets öron-näsa-halsklinik.

I den aktuella studien vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har forskarna bland annat identifierat ett protein som enligt Göran Laurell kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.

Innerörat är mycket svårundersökt i detalj eftersom det är ett känsligt organ och ligger djupt inbäddat i det så kallade temporalbenet. Här finns sinnescellerna för hörsel och även balans vilka omges av små vätskefyllda hålrum. Han framhåller att mycket talar för att vätskan i kan rymma mycket information om sjukliga förändringar i innerörat och möjligen även om vissa tumörer finns i närheten av innerörat såsom ett vestibulärt schwannom. Detta är en godartad tumör som utgår från balansnerven där de vanligaste första symtomen är hörselnedsättning och tinnitus.

– Forskningen fortsätter nu för att bättre förstå sambandet mellan proteiner, hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, På sikt är förhoppningen att finna nya diagnostiska metoder både för patienter med hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, avrundar Göran Laurell.


FAKTA: Studie om innerörats funktion på Akademiska sjukhuset

  • Studien har under 2015-2017 letts av forskare vid öron-näsa-hals-kliniken på Akademiska sjukhuset i samarbete med Uppsala universitet.
  • Forskarna har genom analys av vätskeprover lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska.
  • Vätskeproverna har tagits i samband med avancerad kirurgi på 16 patienter med tumörformen vestibulärt schwannom och analyserats på individnivå, vilket har gett helt ny kunskap om innerörats funktion.
  • Ett protein har identifierats som kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.



Nota Bene:
Hörselveckan den 15-21 oktober är liksom Hörselskadades dag 18 oktober instiftad av Hörselskadades riksförbund för att uppmärksamma alla som har hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom, ljudöverkänslighet och andra hörselskador.


För mer information, kontakta:

Göran Laurell, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
tel: 070-284 47 19 eller 072-198 65 57, e-post: goran.laurell@surgsci.uu.se

Per Olof Eriksson, överläkare vid Akademiska sjukhuset,
tel: 070-6309278, e-post: per.olof.eriksson@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.