Följ Akademiska sjukhuset

Ökad efterfrågan på äggdonatorer

Pressmeddelande   •   Jun 02, 2009 09:41 CEST

Drygt vart tionde par har problem att få barn. Äggledarskada är den vanligaste orsaken när barnlösheten beror på kvinnan, dålig spermieproduktion när problemet finns hos mannen. För att komma i fråga för IVF-behandling ska paret ha försökt i minst ett år utan att lyckas. På Akademiska görs cirka tusen fertilitetsbehandlingar varje år, via provrörsbefruktning, insemination alternativt ägg- eller spermiedonation. Med det nya IVF-laboratorium, som invigdes i vintras, räknar man med att öka kapaciteten med cirka 20 procent under året.

- En orsak till att man väljer äggdonation kan vara att kvinnan kommit i ett för tidigt klimakterium, en annan att hon inte själv kan producera ägg vilket exempelvis händer vid sjukdomen Turners syndrom. Även kvinnor med hög risk att föda ett skadat barn på grund av ärftliga sjukdomar kan komma ifråga, säger Kjell Wånggren, överläkare på reproduktionscentrum, och fortsätter:

- Många kvinnor som registrerat sig som äggdonatorer är även blodgivare. Men eftersom vi sällan plockar ägg från samma donator mer än en gång, behövs fler donatorer.

Både sperma- och äggdonation är noggrant reglerade i svensk lag. För att komma i fråga som äggdonator ska man vara under 36 år, själv ha fått minst ett barn och vara frisk. Blodprover tas för att garantera att man är smittfri från syfilis, gulsot och HIV och inte har några ärftliga sjukdomar. Donatorn lämnar också en kort levnadsbeskrivning om sin familjesituation, utbildning, yrke och intressen. Även ett svartvitt kort finns kodat till donatorn. Syftet är att barn ska kunna söka sina rötter. Sverige är ett av få länder där barn som blivit till efter ägg- eller spermiedonation har laglig rätt att senast vid 18 årsåldern få veta donatorns identitet.

Förutom att man ansett det psykologiskt viktigt att barn ska få kännedom sitt biologiska ursprung kan det, enligt Kjell Wånggren, finnas medicinska skäl.

Inför en donation stimuleras äggtillväxten hos givaren med hormoner. Därefter tas de mogna äggen ut med hjälp av en tunn nål. Kvinnan som ska ta emot det befruktade ägget, behandlas också med hormoner för att livmoderslemhinnan ska vara mottaglig. Den dag man plockar ut äggen från donatorn, lämnar mannen i mottagarparet ett spermaprov för befruktning av ägget. Efter två dagar överförs embryot till mottagarkvinnans livmoder.

Mer information:

Kjell Wånggren, överläkare och medicinskt ansvarig på reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset, 018-611 57 52

Elisabeth Tysk, presschef, 018-611 96 11, 0706-22 24 21