Följ Akademiska sjukhuset

Nytt Uppsalaprojekt ska öka kvinnors kunskap om fertilitet

Pressmeddelande   •   Jan 13, 2014 14:56 CET

Allt fler kvinnor i fertil ålder skjuter upp barnafödandet. Men kunskapen är dålig om att fruktsamheten minskar betydligt efter 35 års ålder och att riskerna under graviditeten ökar, samtidigt som många har en övertro på assisterad befruktning, IVF. Projektet Reproduktiv livsplan (RLP) i Uppsala syftar till att öka kvinnors medvetenhet i samband med preventivmedelsrådgivning.

Projektet startade i fjol på barnmorskemottagningar i Uppsala läns landsting. I en inledande studie på studentgyn/studenthälsan lottades kvinnor till sedvanlig preventivmedelsrådgivning eller till sedvanlig
preventivmedelsrådgivning plus ett extra samtal om fertilitet och reproduktiv livsplan (RLP).

– Nio av tio kvinnor som lottades till RLP- samtal var nöjda och tyckte att barnmorskor rutinmäsigt ska diskutera frågor om fruktsamhet, om man vill ha barn, när i livet och hur många, säger Tanja Tydén, barnmorska på Akademiska och professor i vårdvetenskap, som genomförde studien tillsammans med doktoranden Jenny Stern.

Familjeplaneringsmottagningen på Akademiska sjukhuset och andra barnmorskemottagningar i länet testar nu hur det är att införa RLP-samtalen som rutin i samband med preventivmedelsrådgivning vilket är helt nytt. Nästa steg blir att utvärdera vad barnmorskorna tycker och efter det utveckla metoden och på sikt sprida konceptet nationellt.

Bakgrunden till den förebyggande satsningen är att allt fler kvinnor, inte minst högutbildade i karriären, skjuter upp sitt barnafödande. Genomsnittsåldern för förstföderskor är i dag 29 år jämfört med 24 år på 1970-talet.

– Många unga kvinnor har en övertro på sin fruktsamhet och på möjligheterna med IVF. Få känner till att endast en tredjedel av provrörsbefruktningarna leder till att kvinnan får barn och att kvinnor över 35 löper ökad risk för exempelvis högt blodtryck, graviditetsdiabetes och missfall, säger Tanja Tydén.

Enligt Tanja Tydén är det inte ovanligt att 30-åriga kvinnor säger att de vill ha barn först vid 35. Om man frågar hur många de önskar och svaret blir tre, förstår man att det kan bli svårt att hinna med under de fruktsamma åren. Fruktsamheten varierar också från person till person. Vissa har svårare att bli gravida än andra.

Bilden bekräftas av Johannes Gudmundsson, överläkare på Reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset:

– Stigande ålder är den absolut vanligaste orsaken till barnlöshet. De senaste årtiondena har vi sett en tydlig trend att kvinnor senarelägger sin första graviditet. Även resultaten av IVF-behandlingar är beroende av kvinnans ålder.

I samband med samtal om fruktsamhet och barnafödande delar också barnmorskorna ut en nyframtagen broschyr (Vad vet du om fruktsamhet?). Forskarna betonar vikten av att frågorna ställs neutralt utan bakomliggande värderingar, och att det självklart är lika viktigt att fånga in kvinnor som
inte vill ha barn så att de kan erbjudas effektiva, långtidsverkande preventivmedel. Och kvinnor som önskar bli gravida ska upplysas om att de bör äta folsyra en månad innan de försöker samt att det underlättar om man motionerar och har ett normalt BMI samt inte dricker alkohol eller använder
tobak

Inspirationen till satsningen kommer från amerikanska folkhälsomyndigheten CDC, där man sedan några år arbetar med preconception health. Liknande projekt pågår nu i flera europeiska länder, bland annat i Danmark, Belgien, England och Italien.

– Det ska bli väldigt spännande att jämföra studierna och se om det finns nationella skillnader och likheter, säger Tanja Tydén.

Mer information:
Tanja Tydén, barnmorska och professor i vårdvetenskap. 018-471 66 46
Jenny Stern, doktorand Uppsala universitet, 018-471 66 72
Johannes Gudmundsson, överläkare Reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset, 073-8682156
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21

FAKTA: Projektet Reproduktiv livsplan (RLP)
* Studien genomfördes på Studentgyn/Studenthälsan i Uppsala 2012.
* Totalt ingick 300 kvinnor  som sökte för preventivmedelsrådgivning.
* Kvinnorna indelades i två grupper, den ena fick traditionell preventivmedelsrådgivning, den andra erbjöds även samtal om fertilitet och tankar om barnafödande/livsplan. Nio
 av tio kvinnor i studien var positiva efteråt.
* Med start i år ska en liknande studie göras på män som söker för preventivmedelsrådgivning, då i samarbete med RFSU.
*I samarbete med samordningsbarnmorskor och mödravårdsöverläkare i landstingen ska man  rigga en nationell studie som inkluderar cirka 3 300 gravida kvinnor på 153 mödravårdsmottagningar. När gravida skriver in sig ska de få svara på en enkät, bland annat hur de planerade sitt barnafödande och vilken betydelse kunskap om fertilitet och livsstilens betydelse hade. Därefter ska kvinnorna följas upp fram till och efter förlossningen. Även deras
partners kommer att inkluderas i studien.

Bildtext: Tanja Tydén, barnmorska och professor i vårdvetenskap (vänster),
tillsammans med doktoranden Jenny Stern. Fotograf: Mikael Wallerstedt