Följ Akademiska sjukhuset

Ny monitoreringsenhet förbättrar utredning vid svår epilepsi

Pressmeddelande   •   Mar 27, 2015 16:00 CET

Fredagen den 27 mars invigdes en ny avdelning för utredning av svår epilepsi på Akademiska sjukhuset. Här kommer patienter att kunna utredas med ny EEG- och kamerautrustning och avdelningen är bemannad dygnet runt fem dagar i veckan.

– Syftet med satsningen är förbättrad patientsäkerhet men också att patienter som utreds för kirurgiska behandlingar ska kunna övervakas på ett ännu mer säkert sätt, säger Eva Kumlien, överläkare i neurologi.
 
Nästan en person av tio drabbas någon gång i livet av ett epileptiskt anfall. Vid epilepsi är vissa av hjärnans nervceller överaktiva, vilket gör att man kan få olika typer av anfall. Vissa får bara ett par lindriga anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag.

Målgruppen för den nya avdelningen är personer med svår epilepsi som har frekventa, återkommande anfall och inte blir tillräckligt hjälpta av sedvanlig medicinering med antiepileptika.

– Tanken är att patienterna läggs in under fem dagar. Då görs en grundlig utredning av sjukdomen och andra problem av specialister från många olika discipliner: neurologer, kuratorer, arbetsterapeuter och neuropsykologer. Den multiprofessionella kompetensen borgar för optimal behandling och ett gott psykosocialt omhändertagande, säger Eva Kumlien.

Monitoreringsenheten är utrustad med modern EEG- och kamerautrustning och kommer att vara bemannad dygnet runt fem dagar i veckan.

Eva Kumlien konstaterar att det skett en positiv utveckling de senaste åren.

– Allt fler patienter med epilepsi erbjuds avancerad utredning och hjärnavbildande metoder som magnetkamera har blivit allt bättre. I Uppsala län erbjuds alla som insjuknar i epilepsi sådan utredning. Landstinget var först i landet med att införa ett vårdprogram för patientgruppen, något som ännu saknas nationellt, avrundar hon.

Mer information:
Eva Kumlien, överläkare i neurologi, 018-611 50 39
Helene Nordvall, avdelningschef, 018-611 50 05
Charlotta Bergman, epilepsisköterska, 018-611 50 03

 

FAKTA: Epilepsi

  • Nästan en person av tio drabbas någon gång i livet av ett epileptiskt anfall. I Sverige har minst 60 000 personer epilepsi och nästan 5 000 nya insjuknar varje år. 
  • Förekomsten är något vanligare bland män än bland kvinnor Vissa får bara ett par lindriga anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag.
  • Man kan få epilepsi när som helst, men risken är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder. Hos små barn är orsaken ofta medfödda sjukdomar eller skador som uppstått redan under graviditeten. Hos äldre är den vanligaste orsaken att man haft stroke, men även demenssjukdomar kan leda till epilepsi.
  •  För ungefär hälften av alla som får epilepsi kan man inte hitta någon orsak. Viss ärftlighet förekommer men risken är mycket liten.
  • För att förebygga och lindra nya anfall kan personer med återkommande anfall behandlas med antiepileptika. Vid svårare former av epilepsi finns även kirurgiska behandlingar som syftar till att ta bort epileptisk vävnad. De finns även annan behandling med nervstimulering, bland annat djup hjärnstimulering, DBS, då man opererar in elektroder i hjärnan. Dessa ansluts till en stimulator som programmeras så att anfallen kommer mer sällan.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.