Följ Akademiska sjukhuset

Neurobiologin bakom extas/eufori utforskas i epilepsistudie på Akademiska

Pressmeddelande   •   Sep 28, 2018 08:30 CEST

I en studie på Akademiska utforskas patienters upplevelser av epilepsianfall, även anfall som medför extatiska, ibland andliga upplevelser.

Hur upplever patienter med epilepsi sina anfall? Det utforskas just nu i en enkätstudie på Akademiska sjukhuset. Ett sidospår i studien involverar en sällsynt form av anfall som medför extatiska, ibland andliga upplevelser. En fråga som intresserar forskarna är var hjärnskadan är lokaliserad hos dessa patienter. Detta kan direkt kan kopplas till utforskandet av den biologiska bakgrunden till människans andlighet: ett ”fönster” mot så kallad neuroteologi.

Även om neurofysiologisk kunskap om epileptiska anfall generellt sett är mycket god, så finns ändå en förhoppning hos forskarna att en fördjupad, subjektiv information om anfallen ska kunna utveckla omhändertagande och vård, genom dialog med personer med epilepsi och deras anhöriga.

– Det behövs mer kunskap om hur patienter med epilepsi upplever sina anfall. Ökad förståelse kan i förlängningen leda till utveckling av omhändertagande och vård, säger Anne-Marie Landtblom, överläkare och professor i neurologi på Akademiska sjukhuset. En framtida möjlighet är att jämföra patientens information med sjukvårdens egna uppgifter om typ av epilepsi, aktuell behandling och omhändertagande.

I studien får ett hundratal personer med diagnostiserad epilepsi i Uppsala län via frågeformulär beskriva hur anfallen känns. Studien involverar många personer med många olika typer av anfall. Här ingår patienter med psykologiska symptom av både positiv och negativ karaktär, exempelvis så kallad aura - inklusive eufori/extatiska upplevelser vid anfall.Hur dessa anfall uttrycks och upplevs, hänger samman med var i hjärnan som deras epileptiska fokus sitter, och hur nervbanorna påverkas. Detta är frågor som forskarna vill studera närmare.

Extatiska upplevelser vid anfall

– Extatiska/euforiska upplevelser vid epileptiska anfall är mycket ovanliga – de kan likna starka andliga, ”övernaturliga” upplevelser, och historiskt kan de ha tolkats religiöst. Det är dock betydligt vanligare med psykiska symtom som oro, nervositet, ångest och skräckupplevelser och framför allt att man känner sig desorienterad, förklarar Anne-Marie Landtblom.

Hennes intresse för extatiska anfall väcktes i början av 2000-talet, då hon granskade Heliga Birgittas uppenbarelser utifrån ett analytiskt perspektiv, där det gällde att skärskåda en hypotes från 1950-talet om att helgonet kunde ha lidit av epilepsi. Strax efter kom en patient till hennes epilepsimottagning som faktiskt hade extatiska anfall som visade sig utgå från insula (en liten hjärnlob med mycket intressanta funktioner), vilket hon kunde visa i en imaging-studie tillsammans med den amerikanske neuroforskaren Bud Craig.

– Patienten, som för övrigt inte var religiös, upplevde att anfallen alltid inleddes med en härlig känsla, och beskrev att ett väsen närmade sig bakifrån som utstrålade kärlek och värme, likt en skyddande kraft, så kallad ”upplevd närvaro”.Därutöver kom en lyckokänsla som inte kunde mätas med något annat. Sedan mådde han illa och fick frånvaroattacker, berättar hon.

I uråldriga kulturer associerades epilepsi ofta med högre makter. Historiskt finns också exempel på att religiösa upplevelser med frälsning eller uppenbarelser kopplats till epilepsi. Exempel på kända, kreativa religiösa tänkare med säker eller misstänkt temporallobsepilepsi, är till exempel Jeanne d’Arc, Paulus och Swedenborg, men även författare som Dostojevskij.

Magnetkamera har underlättat forskning

Man har observerat att personer med extatiska anfall ofta hade skador i tinningloben. Förståelsen av hur hjärnan och nervcellerna påverkas, även vid epilepsi, ökade sedan med introduktionen av magnetkameran i slutet av 1990-talet, då neurofunktionell forskning tog fart. Då utfördes även några magnetkamerastudier av munkar och nunnor i religiös meditation, för att utforska hjärnaktivering vid spirituella upplevelser, inom ramen för så kallad neuroteologisk forskning.

2016 publicerade forskarna Picard och Gschwind en vetenskaplig artikel som beskrev de 52 patientfall som hittills publicerats med extatiska anfall, där det framgår att hjärnskadorna kan ha sin placering i såväl tinningloben som i insula eller andra delar av hjärnan. I en ny, ännu ej publicerad fallstudie av Anne-Marie Landtblom, Kenney Roodakker, Francesco Latini samt andra medarbetare på Institutionen för neurovetenskap beskrivs ett nytt fall där det extatiska anfallet tycks utgå från hypothalamus.

– Studien bekräftade att personer med extatiska anfall ibland har skador på insula, en intressant hjärnlob som tar emot en mångfald signaler, till exempel från kroppens inre men även yttre omgivning. Samma lob kan drabbas vid vissa former av hjärntumör. Därför kommer vår pågående studie även innefatta samarbete med hjärnkirurgen Maria Zetterling med flera för att se om en patientgrupp som opererats i insula kan ha haft liknande extatiska/euforiska upplevelser, även utan att ha epilepsi, säger Anne-Marie Landtblom och fortsätter:

– Idag vet vi således att olika områden av hjärnan kan vara inblandade vid epileptiska anfall. Magnetkameran visar i vilken mån områden syresätts och är aktiva (BOLD-signal). Den kan också undersöka olika nätverk i hjärnan. Därför kan den utgöra en framtida möjlighet för fördjupad förståelse av mänsklig spiritualitet, något som jag forskar på tillsammans med professor emeritus Birgitta Söderfeldt, också knuten till institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Enligt båda forskarna vore det intressant om forskningen i framtiden kunde beskriva ett neurobiologiskt koncept för andlighet som kanske kan utnyttjas för att utveckla ett brett, ekumeniskt perspektiv. Neurobiologi behöver ju inte tolkas som antireligiöst, menar de.


För mer information, kontakta:

Anne-Marie Landtblom, överläkare och professor i neurologi på Akademiska sjukhuset, tel: 070-559 16 70, e-post: anne-marie.landtblom@neuro.uu.se



Fakta: Epilepsi

  • Cirka 0,7 procent av befolkningen har epilepsi, en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna.
  • Epileptiska anfall startar lokalt i en begränsad del av hjärnan och kan åtföljas av en visuell aura, illusioner och hallucinationer.
  • Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som arbetar med elektriska signaler. Nervcellerna kommunicerar med varandra genom att frigöra kemiska ämnen, så kallade signalämnen. Vid epilepsi är balansen rubbad. Anfall orsakas av att vissa av hjärnans nervceller är överaktiva, vilket kan ge upphov till motoriska och psykologiska symptom.
  • Den vanligaste behandlingen är läkemedel (antiepileptika), i svårare fall kan operation bli aktuell.
  • För 30 procent har sjukdomen negativ inverkan på livet, med sömnproblem, trötthet och svårigheter att arbeta.
  • Det vanligaste är att sjukdomen bryter ut i barnaåren eller tonåren, då den är ärftlig. Men även äldre kan få sjukdomen efter stroke, hjärntumör eller trauman av olika slag, så kallad förvärvad sjukdom.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.