Följ Akademiska sjukhuset

Koppling mellan sömnapné och cancer fokus för studie på Akademiska

Pressmeddelande   •   Apr 20, 2020 08:30 CEST

Sömnapné innebär ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Mycket tyder också på förhöjd cancerrisk. En ny studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att förbättra kunskapsläget och se om CPAP-behandling kan minska risken.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Forskning tyder också på en ökad cancerrisk, men det saknas befolkningsbaserade studier. Därför har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet inlett en studie där man ska studera sömnapné och cancer i befolkningen, vilka cancerformer det rör sig om samt om CPAP-behandling minskar cancerrisk.

– Idag saknas stora befolkningsbaserade långtidsstudier med mätdata för sömnapné kopplat till cancer. Syftet med studien är dels att undersöka detta samband och för vilka cancerformer risken är högre, dels om CPAP-behandling mot sömnapné kan minska risken eftersom en orsak anses vara nedsatt syrehalt i blodet, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

Studien, som finansieras av Hjärt-lungfonden, startade i februari och beräknas pågå under två år. I ett första steg kombineras data fem befolkningsbaserade studier från Sverige, Australien och Island, som alla har mätdata på sömnapné samt långtidsdata om cancersjuklighet. Fokus blir vilka effekter sömnapné har på cancerutveckling samt vilka faktorer som kan tänkas påverka detta samband. Nästa steg handlar om samkörning av data ur kvalitetsregistret Swedevox och cancerregistret för att studera om CPAP-behandling minskar en eventuell cancerrisk.

Förekomsten av sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom) ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor. Enligt Jenny Theorell-Haglöw har ökad kännedom om sömnapné och behandling lett till att alltfler får andningshjälp med CPAP, en maskin som via mask som skapar övertryck och öppnar luftvägen nattetid i syfte att minska symtom och risk för följdsjukdomar.

– Ökad kunskap om cancerrisk vid sömnapné och om CPAP-behandling minskar risken har stor betydelse för sömnapnévården, men också ur ett folkhälsoperspektiv för beslut om personer med sömnapné även bör screenas för cancer och vice versa. Vår förhoppning är att resultaten kan leda till förändringar av rådgivning och behandling vid sömnapné inom en femårsperiod, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.


För mer information, kontakta:

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, e-post: jenny.theorell-haglow@medsci.uu.se


FAKTA: Sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom)

  • Idag den vanligaste formen av sömnrelaterad andningsstörning och innebär upprepade episoder av korta andningsuppehåll under sömnen, så kallade apnéer.
  • Orsaken är att den övre luftvägen är helt eller delvis blockerad. Återkommande korta uppvaknanden gör att sömnen störs vilket ofta leder till besvärande dagsömnighet och sämre livskvalitet.
  • Andningshjälp med CPAP är en vanlig behandling och ges för att förebygga kardiovaskulär sjukdom. Enligt forskningsstudier står sig effekterna sig väl i jämförelse med farmakologisk behandling.




Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.