Följ Akademiska sjukhuset

Koll på statistiken gav färre komplikationer på förlossningen

Pressmeddelande   •   Okt 12, 2018 08:30 CEST

Ett systematiskt arbete med patientdata och snabba åtgärder vid behov har minskat förekomsten av bristningar, akuta kejsarsnitt med flera komplikationer inom förlossningsvården på Akademiska.

Bristningar, akuta kejsarsnitt, blödningar och infektioner. Det är några exempel på komplikationer som förlossningsvården på Akademiska sjukhuset har lyckats få ner på senare tid. En förklaring är mer systematiskt arbete med patientdata och snabba åtgärder vid behov, menar avdelningschef Ann Båth, som idag medverkar i ett seminarium arrangerat av Dagens Medicin Agenda på temat ”Digitaliseringens möjligheter: Så förbättrar nyckeltalen vården”.


– Nästan alla våra kvalitetsmått har blivit bättre under det senaste året. En stor del av förklaringen ligger i vårt sätt att kontinuerligt följa upp utdata och snabbt sätta in åtgärder där det behövs, säger Ann Båth, avdelningschef på förlossningen, Akademiska sjukhuset.

2017 medverkade förlossningsvården i ett pilotprojekt inom värdebaserad vård med målet att förbättra ett antal viktiga utfallsmått med hjälp av Sveus, ett nationellt samarbetsprojekt för mätning och uppföljning.Analysplattformen möjliggör mätning och utvärdering av vårdens medicinska resultat mer eller mindre i realtid. Man kan också jämföra de egna resultaten med andra vårdgivares resultat.

I flera fall gick förlossningen från att prestera sämre än vad som kunde förväntas utifrån avdelningens resurser i relation till patientgruppens sammansättning till att prestera bättre än vad som kan förväntas.

Sammantaget följde man upp fem huvudsakliga mått: förlossningsrelaterade infektioner, Apgar-poäng efter förlossningen (ett mått på det nyfödda barnets vitalitet), induktioner (igångsättning av förlossning, som så långt som möjligt ska ske på rätt indikationer, vilket bland annat minskar behovet av akuta kejsarsnitt), Robson 1, det vill säga förstföderskor där värkarbetet slutar i akuta kejsarsnitt, och till sist patientnöjdhet.

– Värdebaserad vårdkonceptet har absolut haft stor betydelse, med sitt fokus på processkartläggning och samarbete över professions- och enhetsgränser, framhåller Ann Båth. Men även andra faktorer har bidragit såsom enskilda förbättringsprojekt, till exempel regelbunden teamträning för bättre kommunikation.

Under projektet arbetade grupper bestående av undersköterska, barnmorska och läkare med förbättringsarbetet. Grupperna träffades en gång per månad. Exempel på åtgärder var bland annat enkäter till/fokusintervjuer med patienter, journalgranskningar och utarbetande av nya metoder.

– Att kunna visualisera resultaten på skärm via så kallade dashboards gör att vi kan utgå från färska siffror och få snabb återkoppling. Vi kan även följa olika mått över tid. Detta hjälper oss att sikta rätt i våra ansträngningar till bättre vård, oavsett om det handlar om kliniska åtgärder eller exempelvis bemanning och belastning på förlossningsavdelningen. Engagerad personal ger nöjdare patienter. Alla ska veta våra mål och vad vi kan göra för att komma dit, avrundar hon.

Mer information:

Ann Båth, avdelningschef förlossningen, Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 12 36, e-post:
ann.bath@akademiska.se

Gunilla Hallberg, sektionschef obstetrik och förlossning, Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 19 38, e-post: gunilla.hallberg@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.