Följ Akademiska sjukhuset

Hälsosamt åldrande i fokus i ny ULSAM-studie

Pressmeddelande   •   Jan 07, 2014 09:49 CET

Vad avgör om man får ett hälsosamt åldrande? Det ska enuppföljning av den uppmärksammade långtidsstudien på män i Uppsala, ULSAM, ge svar på. Studien inleddes på 1970-talet och nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet fokusera på kopplingar mellan ärvsanlag för hjärtkärlsjukdomar, kostvanor och livsstil hos 90-åriga män. För första gången inkluderas även männens partners.

– Målet är att utforska vad som kännetecknar ett hälsosamt åldrande, bland annat vilka som med åren drabbas av ålderssvaghet, olika funktionsnedsättningar och kopplingar till kända åldersrelaterade sjukdomar, säger Lena Kilander, docent och överläkare på geriatrik och minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset, som leder den nya studien som precis startat och kommer att pågå
fram till 2018.

Lena Kilander menar att det är viktigt med ökad kunskap med tanke på att antalet personer över 80 år kommer att fördubblas inom 20 år.

Hon betonar att traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, en hälsosam livsstil och arvsanlag endast delvis förklarar överlevnad och ett friskt åldrande. Flera andra faktorer, som exempelvis förändringar i arvsmassan som uppstår under livet och mer subtila faktorer som vi ännu inte kan analysera, återstår att upptäcka.

Förvärvade mutationer har betydelse

Studien är en uppföljning av ULSAM, Uppsala Longitudinal Study of Adult Men, som inleddes 1970. En nyhet är att även männens partners nu inkluderas. Förutom experter på demenssjukdomar medverkar experter på åldersrelaterat muskelbortfall, nutrition, genetik, diabetes och inflammation. Det är en så kallad kohort där man följer en avgränsad och noggrant beskriven grupp, närmare
bestämt män födda 1920-1924.

– Vi kommer bland annat att studera hur förändringar i arvsanlagen, så kallade förvärvade genetiska mutationer, påverkar ålderssvaghet och uppkomsten
av vanliga åldersrelaterade tillstånd/sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdom,
förlust av muskelmassa/muskelförtvining, benskörhet, demens och vilken
betydelse dessa faktorer har för dödligheten, säger Lena Kilander.

Sjunde uppföljningen av mäns hälsa

Forskarna kommer dessutom att gå tillbaka till de uppföljningar av hälsostatusen som gjordes när männen var 50, 60, 70, 77, 82 och 88 år, då man bland annat undersökte förekomst av hjärtkärlsjukdom, cancer och demens. Detta för att se vilken betydelse förekomst av hjärtkärlsjukdom, kost och fysisk aktivitet har på sikt för ett hälsosamt åldrande.

Bildtext: Vid hälsoundersökningen mäter forskningssjuksköterskan Käthe Ström, Minnesmottagningen, bland annat gripstyrka med hjälp av en handdynamometer.
.

 FAKTA: Sjunde uppföljningen av ULSAM

* Före hälsoundersökningen fyller deltagarna i ett frågeformulär där de uppskattar sin hälsa, bland annat förekomst av funktionshinder som minnesstörning, talsvårigheter, ångest och nedsatt fysisk
förmåga.
* Hälsoundersökningen sker på Minnesmottagningen eller i hemmet. Bland annat görs en test av kognition och fysisk förmåga (gång, balans och gripstyrka).I hälsoundersökningen ingår även kindskrap (DNA), mätning av vikt, bukmått och bentäthet, frågor om kostvanor och minnestester med mera
* Undersökningen är samtidigt en hälsokontroll. Om en deltagare har till exempel högt blodtryck eller tecken på demens skickas remiss till husläkare eller Minnesmottagningen på Akademiska sjukhuset för fortsatt utredning.

Mer information:
Lena Kilander, docent och överläkare vid minnes- och geriatrikmottagningen, 018-611
71 60
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21