Följ Akademiska sjukhuset

Donationsansvarig läkare efterlyser ökad nationell samordning av vävnadsdonation

Pressmeddelande   •   Okt 04, 2018 08:30 CEST

Hornhinnor är ett exempel på vävnader som tillvaratas på en speciell avdelning för vävnadsdonationer på Akademiska. 2017 hade sjukhuset 35 vävnadsdonatorer som donerade en eller flera vävnader.

Både i regionen och nationellt behövs ökad samordning av vävnadsdonation. Det skulle göra arbetet mer effektivt och göra Sverige mindre beroende av importerad vävnad, anser Helena Almén, donationsansvarig läkare i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Den 8-14 oktober infaller Donationsveckan, en årligt återkommande kampanjvecka initierad av Socialstyrelsen som bland annat syftar till att få fler att ta ställning till donation.

– I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns en bra organisation för att utreda och tillvarata vävnader från avlidna donatorer, främst hud och hornhinnor men också hjärtklaffar. Dock behöver verksamheten bli mer hållbar på längre sikt. Svensk vävnadsdonation ger högre patientsäkerhet och kostar mindre än importerad vävnad, säger Helena Almén, läkare inom anestesi, operation och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Hon är sedan i februari ansvarig donationsläkare i sjukvårdsregionen, en roll sominnebär övergripande ansvar för organ- och vävnadsdonation från avlidna, att samordna arbetet i regionen och stötta de lokalt donationsansvariga läkarna och sjuksköterskorna.

Helena Almén anser att syftet med den årliga, nationella donationsveckan - att få fler att ta ställning till organdonation - är otroligt viktigt.

– Donationsviljan i Sverige är god. Åtta av tio personer är positiva till organdonation efter döden men det avspeglas inte i statistiken. Idag väntar över 800 personer på ett nytt organ. Fler skulle behöva göra sin vilja känd. Det skulle rädda liv och underlätta för närstående i en svår situation. För att lyckas måste vi informera och skapa engagemang hos vårdpersonal och allmänhet, och arbetet måste ske kontinuerligt året om, inte bara under temaveckan, framhåller hon.

Vårdpersonal har en skyldighet att se till att de som i livet önskat bli organdonatorer ska få möjlighet till det efter sin död. Att det inte alltid sker har flera orsaker. En, menar hon kan vara kunskapsluckor om vad man får göra och hur man ska agera, men även osäkerhet, en rädsla att göra fel i en ovan situation:

– Ibland finns uppfattningen att man måste vara ung och tidigare helt frisk för att få bli donator, men det stämmer inte. Det finns ingen övre åldersgräns. Vår äldsta organdonator hittills i regionen var 89 år.

Enligt Helena Almén bör arbetet med att identifiera fler organdonatorer inte bara ske inom intensivvården, utan också i samarbete med andra specialiteter, till exempel akutsjukvården.

– Det måste vara lätt för vårdpersonalen att göra rätt när man ställs inför en möjlig donator. Förhoppningsvis kan den nya donationsutredningen ledd av Sten Heckscher leda till sådana förslag. Här har Sveriges alla regionalt donationsansvariga läkare och sköterskor haft tillfälle att lämna synpunkter, avrundar hon.


FAKTA: Vävnadsdonation på Akademiska

  • Sedan 2015 finns en avdelning för vävnadsdonationer där man tillvaratar hornhinnor, hud och hjärtklaffar.
  • Personalen får information om alla avlidna via en elektronisk signal från journalsystemet.Det gör att man kan utreda dessa för eventuell vävnadsdonation.
  • I fjol hade sjukhuset 35 vävnadsdonatorer som donerade en eller flera vävnader. Det är nästan sex gånger fler än 2013.
  • Genom att verksamheten är integrerad med sjukvården ökar möjligheten att få flera vävnader från en och samma donator. Det normala är annars att en vävnadsbank, till exempel hornhinnebank, kontaktar flera sjukhus vid behov av en specifik vävnad.
  • Vävnadsdonation genomförs alltid i samråd med anhöriga och med varsamhet och respekt för den avlidne.


FAKTA: Njurtransplantationer på Akademiska

  • Antalet njurtransplantationer har ökat sedan millennieskiftet. 2017 genomfördes 110 transplantationer jämfört med 2008 då 94 patienter fick en ny njure.
  • I dag görs cirka 40 procent av transplantationerna med organ från levande njurdonatorer.
  •  Sex av tio levande njurdonatorer är numera kvinnor. Det vanligaste är att mottagaren är besläktad med donatorn.


Mer information:
Helena Almén, läkare inom anestesi, operation och intensivvård på Akademiska sjukhuset och donationsansvarig läkare i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, tel: 018-611 16 58 eller 076-496 38 30, e-post: helena.almen@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.