Följ Akademiska sjukhuset

Broskhinna från revben ny behandling av unga med handledsartros

Pressmeddelande   •   Nov 27, 2014 09:15 CET

Akademiska sjukhuset är pionjär på en ny behandlingsmetod för unga med artros i handleden. Metoden, som tidigare framförallt används vid rekonstruktion av knogleder, innebär att broskhinna från revben transplanteras till den skadade leden för att återställa broskytan och bevara rörligheten. En annan fördel är att patienten kan slippa steloperation och protes.

– Vi transplanterar broskhinna på tre-fyra patienter per år. Målgruppen är främst unga personer med isolerade ledbesvär som artros i handleden; personer med lång förväntad livstid och stort behov av god rörlighet i händer och fingrar. Såvitt jag vet är Akademiska ensamt i Sverige om metoden som även är ovanlig i ett internationellt perspektiv, säger Torbjörn Vedung, överläkare på handkirurgen vid Akademiska sjukhuset.

Artros är vanligast hos äldre personer. I likhet med annan vävnad slits ledbrosk med ökande ålder. Brosket har en viktig funktion som stötdämpare och glidskikt. Vid artros luckras det upp och tunnas ur eller försvinner helt. Hos vissa personer åldras och eroderar dock brosket i förtid. När unga drabbas av artros angrips ofta en led isolerat. Att rotationsleden i underarmen (handleden) angrips av artros hänger oftast samman med ett benbrott, reumatisk sjukdom eller svår infektion, men även andra bakomliggande ledbesvär förekommer.

– Syftet med operationen är att rekonstruera en artrosskadad led. Implantatet består av broskhinna som tas från 6:e eller 7:e revbenet. Metoden gör att rörligheten i leden kan bevaras. Traditionella tekniker som steloperation eller att man avlägsnar en del av leden och ersätter den med en sena alternativt protes kan undvikas eller senareläggas, säger Torbjörn Vedung.

Brokhinnetransplantat har använts i Uppsala sedan 1970-talet, framförallt vid rekonstruktion av knogleder. I enstaka fall har även tumbas, knäled och nu alltså även rotationsleden i underarmen rekonstruerats. Akademiska är det sjukhus i världen som använt tekniken mest. I takt med att proteserna förbättrats har metodens popularitet dock avtagit.

– Fördelen är att man använder kroppseget material, men också att vi kan skjuta fram behovet av protes. Patienten hinner bli äldre och proteserna bättre, avslutar Torbjörn Vedung.

Mer information:
Torbjörn Vedung, överläkare handkirurgen, 018-611 54 65
 


FAKTA: Broskhinneimplantat från revben 

  • Vid operationen avlägsnas först broskrester i den skadade leden.
  • Broskhinnan tas från 6:e eller 7:e revbenet och fixeras med vävnadslim.
  • Om båda ledytorna bekläds med broskhinna placeras dessutom ett tunt silikonmembran mellan dem för att undvika sammanväxning.
  • Silikonet avlägsnas efter fyra-sex veckor via en mindre operation.


Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.