Följ Akademiska sjukhuset

Akademiska näst störst på njurtransplantationer – 3000 transplanterade hittills

Pressmeddelande   •   Aug 30, 2016 15:45 CEST

På Akademiska görs 100-120 njurtransplantationer varje år. Det är näst flest i landet. Sedan sjukhuset startade verksamheten 1969 har 3 000 njurtransplanterats och numera får många organ från levande givare.

– Detär vanligt med levande givare inom njurtransplantation. Sedan början på 90-talet har andelen legat mellan 30-50 procent på Akademiska sjukhuset. Generellt sett är återhämtningen snabbare än om njuren tas från en avliden donator. Många upplever att de blir friska bara efter någon dag, och njurfunktionen blir som hos friska lika snabbt, säger Helene Malm, överläkare och sektionschef för transplantation.

Transplantationsverksamheten i Sverige är uppdelad i fyra regioner. Förutom på Akademiska, som ansvarar för Mellansverige, görs njurtransplantationer vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (dit även norra Sverige hör), Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Skåne universitetssjukhus i Malmö. Totalt har cirka 15 000 patienter njurtransplanterats i landet.

– Akademiska har drygt två miljoner invånare i sitt upptagningsområde. De senaste fem åren har vi haft flest antal avlidna donatorer per miljon invånare. Det är resultatet av det ambitiösa och målmedvetna arbete som görs av sköterskor och läkare på våra IVA-avdelningar, men också ett gott samarbete med intensivvården i regionen samt en positiv inställning i befolkningen till donation, framhåller Helene Malm.

Njurtransplantation görs vid njursvikt som oftast orsakats av kronisk njurinflammation (glomerulonefrit) och diabetes. Näst vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och polycystnjursjukdom, att det bildas cystor i njurarna som slår ut organfunktionen.

Patienter med diabetes har numera möjligheten att också få bukspottkörteln (pankreas) transplanterad, antingen samtidigt med njuren eller senare. Man kan även behandla svår diabetes med enbart pankreastransplantation eller med transplantation av insulinproducerande öar, något man i Uppsala är störst på i landet. Här ligger också det laboratorium som preparerar öar för hela Sverige och större delen av Norden.

Helene Malm betonar att utvecklingen inom njurtransplantation går starkt framåt. På Akademiska pågår just nu en världsunik studie med ett helt nytt preparat som syftar till att eliminera antikroppar hos de patienter som ska transplanteras. Det nya preparatet klipper sönder antikroppar som är riktade mot vävnad, så kallade HLA-antikroppar, som man utvecklar efter tidigare transplantationer, avstötning, graviditeteter och blodtransfusioner.


– Målet är att man i lägre grad än förr ska behöva ta hänsyn till antikroppar mellan givare och mottagare som är ett bekymmer. Resultaten är hittills mycket lovande, avrundar hon.


Mer information:

Helene Malm, överläkare och sektionschef transplantation, 018-611 31 16 eller 070-529 22 78
e-post: helene.malm@akademiska.se

FAKTA: Njurtransplantationer på Akademiska

  • Totalt görs 100-120 njurtransplantationer varje år. 
  • Sedan starten 1969 har 3 000 patienter njurtransplanterats.
  • I 30-50 procent av fallen kommer njuren från en levande donator/givare.
  • Vårdtiden för donatorn/givaren är 4-5 dagar. Sedan följer några veckors sjukskrivning. För den som fått en njure är vårdtiden cirka 10 dagar.

Källa: Transplantationssektionen, Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.