Följ Akademiska sjukhuset

Akademiska går inte vidare med enzymrening av läkemedelsrester i toaletter

Pressmeddelande   •   Dec 07, 2018 10:00 CET

Enzymrening av läkemedelsrester i toaletter har inte visat sig tillräckligt effektiv. Akademiska sjukhuset går därför vidare med tester av annan teknik.

För två år sedan var Akademiska pionjär som sjukhus i Sverige med att testa enzymrening av läkemedelsrester via toalettblock, då inom ramen för ett pilotprojekt. I år har en större studie gjort för att utvärdera metoden. Slutsatsen är att effekten inte är signifikant och sjukhuset går därför vidare med att utreda annan teknik.

– Vi har inte kunnat observera någon statistiskt säkerställd nedbrytning av läkemedelsrester med toalettblocken pCure hos oss. Sjukhuset kommer därför gå vidare med att utvärdera annan teknik för läkemedelsrening, nu närmast ozonrening. En anläggning i pilotskala kommer att installeras under december på sjukhusområdet,säger Sofia Svebrant, miljösamordnare på Akademiska sjukhuset.

Läkemedelsrester i avloppsvatten kommer till största delen från urin och avföring och påverkar både djur, natur och människor negativt. Globalt sett står sjukvården för en mindre del av de totala läkemedelsutsläppen, men koncentrationen av läkemedel är hög och många viktiga sista-linjens antibiotika, som enbart används på sjukhus, vill man inte ha resistens mot.

Toalettblocken som testats på Akademiska innehåller enzymer vars uppgift är att bryta ned läkemedelsrester i toaletten. Enligt tillverkaren ska nedbrytningen påbörjas direkt vid spolning då enzymer frigörs från blocket. Ett av målen i Region Uppsalas miljöprogram för 2015-2018 är att genomföra pilotförsök för att minska läkemedelsrester, framförallt antibiotika, i avloppsvatten från Akademiska sjukhuset. I det nya miljöprogrammet för 2019-2022 har flera mål skärpts. Bland annat ska Akademiska sjukhuset minska sina halter av antibiotika i avloppsvatten med 20 procent.

Ett första mindre försök med toalettblocken genomfördes hösten 2016 som visade sig vara för litet för att utvärderas statistiskt. Metoden har därför följts upp i en mer storskalig studie som pågick under 16 veckor våren 2018.

Totalt togs cirka 100 prover från 261 toaletter kopplade till samma avloppsstam. Under hälften av veckorna var pCure installerat på samtliga toaletter och dessa jämfördes med veckorna utan pCure installerat. Fördelningen mellan veckor med och utan pCure randomiserades för att undvika systematiska variationer som exempelvis att en viss behandling ges varannan vecka eller en viss årstid. Proverna analyserades vid Umeå universitet enligt en väl beprövad vetenskaplig metod för läkemedelsanalys. Av sammanlagt 102 läkemedel, som ingick i studien, kunde 51 substanser påvisas och utgöra underlag för analysen.

– Våra huvudsakliga statistiska analyser visade ingen signifikant reningseffekt av pCure. Detta gör att vi kan utesluta en biologiskt meningsfull effekt av toalettblocken i vår studie. På grund av stora variationer i halter av läkemedel och enstaka trender i vidare statistiska analyser kan vi dock inte utesluta att pCure kan ha viss reningseffekt, säger Josef Järhult, docent och infektionsläkare, som lett studien. Vi kan dock med god säkerhet säga att en eventuell rening är mycket begränsad och inte motiverar inköp och installation av blocken.

Studien, menar han visar hur viktigt det är att utvärdera produkter som ska lösa miljöproblem i verklig testmiljö innan de implementeras i större skala. Annars finns risken att de begränsade resurser som finns för att åtgärda problemen med läkemedelsrester i miljön används felaktigt.


Nota bene:
En artikel om studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Infection Ecology & Epidemiology. Se länk till artikeln nedan!

För mer information, kontakta:
Sofia Svebrant, miljösamordnare och projektledare på Akademiska sjukhuset, tel: 076-496 39 33, e-post. Sofia.svebrant@akademiska.se

Josef Järhult, infektionsläkare och docent vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet, tel: 018-611 17 14, e-post: josef.jarhult@medsci.uu.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.