Följ Akademiska sjukhuset

Akademiska först med sladdlös pacemaker

Pressmeddelande   •   Jun 18, 2015 09:47 CEST

Snabbare återhämtning, lägre infektionsrisk och inga komplikationer med trasslande kablar. Det är några fördelar med den nya pacemakerteknik som Akademiska, som första sjukhus i Sverige, nu introducerar. Den lilla, sladdlösa apparaten placeras i hjärtat via ljumsken och väger bara två gram.

Standardbehandling vid för långsam hjärtrytm är pacemaker, en pulsgenerator som via en elektrodförsedd sladd stimulerar hjärtat när det slår för långsamt. För patienter som har förmaksflimmer läggs endast en sladd till höger hjärtkammare. Dagens pacemakrar opereras vanligen in under vänster nyckelben och sladden går via ett kärl till hjärtat där den fästs i hjärtmuskeln.

Akademiska sjukhuset i Uppsala och Aarhus universitetssjukhus i Danmark är först i Norden med att införa en helt ny sladdlös pacemakerteknik. Introduktionen har föregåtts av en pilotstudie på drygt 700 patienter runtom i världen. Jämfört med en traditionell pacemaker, som består av flera delar: pulsgenerator (batteri/dator) och elektrodförsedd sladd, är den nya pacemakern kompakt och helt sladdlös. Den är inte större än en femkrona, väger två gram och innehåller både dator och batteri. Höljet är gjort i titan och hullingar gör att apparaten fäster på önskad plats i hjärtmuskulaturen.

– Precis som vid kateterablation går man in via ljumsken. En stor vinst med den nya sladdlösa tekniken är att ingreppet blir skonsammare. Patienten slipper de komplikationer som kan uppstå med sladdar, till exempel infektioner, att de lossnar eller går sönder, samt att vävnadsskador kan uppstå i samband med att de måste bytas ut. Detta är de vanligaste komplikationerna med traditionella pacemakrar, säger Priit Teder, hjärtspecialist på Arytmilab, Akademiska sjukhuset.

Målgruppen för den nya pacemakertekniken är hjärtflimmerpatienter som behöver stimulans av en hjärtkammare. Av de 6 700 personer i Sverige som fick en pacemaker inopererad ifjol behövde 18 procent, cirka 1200 personer, en sådan. Men teknikutvecklingen går snabbt framåt och hjärtspecialister på Akademiska räknar med att även patienter med mer komplexa rytmrubbningar kan komma ifråga för den nya tekniken på sikt.

– Vi tar bort och byter ut cirka hundra pacemakersladdar per år. De som har mest att vinna på den nya tekniken är högriskpatienter; de som har haft infektion, krånglande sladdar eller lokala besvär kring sin pacemakerdosa, betonar kollegan och hjärtspecialisten David Mörtsell.

På Akademiska kommer cirka tio patienter få den nya sortens pacemaker i år. Eftersom kostnaden är tio gånger högre än vid traditionell pacemaker kommer man till en början att prioritera patienter som bedöms kunna leva länge med pacemakern. Livslängden på batteriet är 10-15 år. Precis som vid traditionell pacemaker kallas patienterna till mottagningen för kontroll och vid behov justering av programmeringen.

Bildtext: Till vänster den nya, sladdlösa pacemakern med hullingar som fäster i hjärtmuskulaturen, till höger en traditionell pacemaker med elektrodförsedd sladd.


Mer information:
Priit Teder, 018-611 65 10 eller 0733-423044 
David Mörtsell, 018-611 91 39 eller 0764-958017
(Båda hjärtspecialister inom pacemakerkirurgi och kateterburen ablation)

FAKTA: Arytmilab på Akademiska
* Här utreds och behandlas patienter med olika rytmproblem med så kallad kateterablation eller pacemakerterapi. Totalt görs cirka 1000 ingrepp årligen.
* När hjärtat slår för långsamt får patienten en pacemaker inopererad. Det är en pulsgenerator med batteri och dator som placeras under vänster nyckelben. En eller flera elektrodförsedda sladdar leds via ett kärl till hjärtat.
* När problemet är för snabb elektrisk aktivitet finns en annan behandling - kateterablation - som innebär att man bränner eller fryser bort elektrisk aktivitet. Ingreppet görs via ljumsken.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.