Följ Akademiska sjukhuset

Ärftlighet bakom ökad hjärtinfarktrisk vid SLE

Pressmeddelande   •   Maj 14, 2013 10:38 CEST

Medelålders kvinnor med den kroniska reumatiska sjukdomen SLE löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. En ny studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala
universitet visar att ärftlighet är en viktig förklaring. Resultaten har
publicerats i nätupplagan av den medicinska tidskriften Cardiovascular
genetics.

– Det mest förvånande är att sambandet var så starkt mellan hjärtinfarkt och
genen IRF8 och att alla kvinnliga SLE-patienter som hade genvarianten i
dubbel uppsättning, det vill säga från både mamma och pappa fick hjärtinfarkt, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, som lett studien.

Tidigare studier har visat att SLE-patienter löper tio gånger högre risk att
drabbas av hjärtinfarkt. För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger
högre än i befolkningen i stort. De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är
cirkulatoriska sjukdomar som hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats
kranskärl eller hjärnan. Resultaten, menar han ökar förståelsen för varför blodfettsänkande
behandling inte tycks fungera lika bra i denna patientgrupp som hos andra
patienter.

– En slutsats av studien är att vi inte kan förlita oss på att behandla
traditionella riskfaktorer hos dessa patienter utan måste tänka i helt nya
banor, fortsätter Lars Rönnblom.

I studien, som stöttats bland annat av Vetenskapsrådet och Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse, ingick drygt 800 svenska patienter med SLE, som samtliga
sköts av läkare i det svenska SLE-nätverket. Totalt undersöktes 12 000
genvarianter.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som i nio fall av tio drabbar kvinnor. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och
kinderna. Lupus erythematosus betyder just ”rött vargbett”. Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor
(artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet
och feber.

Vid SLE produceras antikroppar mot nukleära antigener och typ 1-interferon
vilket leder till inflammation i flera organsystem och ökad dödlighet. Vilka
organ och vävnader som påverkas varierar. Hos vissa patienter kan t ex njurar,
hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och
benmärg. Sjukdomen utvecklas ofta i skov, där vissa perioder är bättre, andra
sämre. Många patienter drabbas av depression och oro.


Mer information:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, 018-611 53 98 eller 070-1679437
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21