Följ Akademiska sjukhuset

Ökad precision i strålbehandlingen med ny teknik

Nyhet   •   Okt 25, 2013 12:05 CEST

Drygt hundra patienter strålbehandlas på Akademiska sjukhuset varje dag. De senaste årens snabba teknikutveckling gör att man i dag kan stråla med betydligt mindre risk
för biverkningar/komplikationer på känsliga organ och frisk vävnad. Dessutom
har tiden för varje behandling minskat vilket både gynnar patienterna och
innebär att fler kan behandlas varje dag.

– Hösten 2012 introducerade vi som första sjukhus i Skandinavien en ny teknik i strålbehandlingsappraterna, som innebär att behandlingstiden kortats från 15 till fem minuter. Det innebär att patienten inte behöver ligga stilla så länge. Även möjligheterna att forma strålfälten har förbättrats och strålläckaget är mycket litet, säger Kristina Nilsson, ansvarig överläkare på
strålbehandlingen.

Syftet med strålbehandling är att förstöra cancercellerna så att tumörens tillväxt upphör. Strålbehandling ges vanligtvis en gång om dagen, fem dagar per vecka under 3-7 veckor, beroende på typ av cancer. Vid all strålbehandling finns en risk att även friska celler skadas men de reparerar sig själva effektivare än cancerceller.

– Den nya tekniken gör behandlingen säkrare och dessutom ger
tekniken bättre möjligheter att stråla tumörer nära känsliga organ, framhåller
Kristina Nilsson. 

Referensklinik för ny strålteknik

I och med att Akademiska är referensklinik för flera företag som utvecklar
strålteknik kan man snabbt införa ny, modern apparatur. Drygt 1 500
patienter remitteras hit för strålbehandling varje år. Det vanligaste är att
strålning ges i kombination med annan behandling som operation och/eller
cytostatika.

Två av sjukhusets fyra strålbehandlingsapparater har den senaste så kallade
VMAT-tekniken, en automatisk rotationsteknik som innebär att strålningen riktas mot
behandlingsområdet från flera vinklar. Strålhuvudet roterar runt patienten
samtidigt som strålfältet ändrar form kontinuerligt . Tidigare användes
intensitetsmodulerad strålbehandling, IMRT, som innebar att man lade sju till
nio manuella strålfält från olika håll. Då var behandlingstiden 10 till 20
minuter.

En annan fördel med de nya apparaterna är att patienterna kan positioneras med hjälp av datortomografiska bilder som har samlats in med röntgenutrustning som är integrerad i behandlingsapparaten. Med denna utrustning kan strålningen ges med högre precision än tidigare. Om exempelvis tumörens form ändrats eller patienten gått ned i vikt kan behandlingen
justeras. Den nya tekniken används framförallt vid cancer i bäckenregionen och
huvud-halsregionen.

– Innan en patient strålbehandlas görs en fixering och en datortomografisk
undersökning säger Ann-Christine Navia, onkologisjuksköterska på
Strålbehandlingen. Dessa bilder används för att definiera behandlingsområdet
och göra en noggrann dosberäkning. Under en behandling arbetar alltid två
specialistutbildade sjuksköterskor parallellt och övervakar behandlingen.  Just teamarbetet och ett nära samarbete med sjukhusfysiker och ingenjörer, menar hon skapar ett dynamiskt arbetsklimat där
man ständigt lär av varandra.

Först med protonterapi

Akademiska sjukhuset har en lång tradition av strålbehandling. 1957 var man
först i världen med att erbjuda protonstrålning på en cancerpatient. I dag ges
protonstrålning, på The Svedberg laboratoriet, främst till patienter med
hjärntumörer och vissa prostatacancrar, men även vid behandling av cancersjuka
barn eftersom risken för biverkan/komplikation på frisk vävnad är mindre med
protoner jämfört med konventionell strålning med röntgen.

När Skandionkliniken öppnar i Uppsala 2015 kommer på sikt all protonstrålning
att ges där. Kliniken drivs gemensamt av landets sju landsting med universitetssjukhus.


Högre stråldos med brachyterapi

2012 behandlades 82 patienter med protonstrålning och 130 patienter behandlades med brachyterapi på Akademiska. Till skillnad från extern strålbehandling innebär brachyterapi att strålningen ges inuti kroppen nära tumören. Fördelen är att man kan ge en högre, mer riktad stråldos. Vid bland
annat prostatacancer och viss gynekologisk cancer är det vanligt med en kombination
av extern strålning och brachyterapi. Personal från onkologkliniken och
sjukhusfysik på Akademiska har utvecklat och patenterat en ny metod, Rectafix,
som används vid strålbehandling av prostatacancer. Metoden innebär att
ändtarmen ”dras” bort från prostata under behandlingen, vilket minskar risken
för biverkningar från ändtarmen.

FAKTA: Strålbehandlingen på Akademiska

* Cirka hundra patienter strålbehandlas varje dag. Drygt 1 500 patienter
remitteras hit för behandling varje år, varav många från andra landsting i
sjukvårdsregionen eller andra delar av landet.
* I personalgruppen ingår sex onkologer, åtta sjukhusfysiker, fyra ingenjörer,
tre dosplanerande specialistutbildade sjuksköterskor, 37 specialistutbildade
onkologisjuksköterskor och två undersköterskor.
* Disponerar fyra strålbehandlingsapparater varav två med den nya så kallade VMAT-tekniken,
som innebär att strålningen kan bättre anpassas till behandlingsområdet och
behandlingstiden kortas.
* Strålning som används vid extern strålbehandlingen genereras av
linjäracceleratorer eller större acceleratorer så kallade cyklotroner för
protoner.
* Har en särskild enhet för intern strålbehandling (brachyterapi).
Protonstrålbehandling ges vid The Svedberglaboratoriet men kommer på sikt att
flyttas till Skandionkliniken i Uppsala.