Följ Akademiska sjukhuset

Läkemedel mot Alzheimer testas på patienter

Nyhet   •   Sep 19, 2011 11:12 CEST

 

Drygt 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och andelen ökar i takt med att vi lever allt längre. Vanligast är Alzheimers sjukdom. Tidigare läkemedel har varit symtomlindrande men sedan ett år testas ett nytt läkemedel på patienter som angriper själva orsaken till sjukdomen.

– Inga biverkningar har uppkommit och vi ser hoppfullt på resultaten, säger Lars Lannfelt, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i geriatrik vid Uppsala universitet med anledning av internationella Alzheimerdagen den 21 september.

Vid Alzheimers sjukdom bildas proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack, som successivt leder till att patientens hjärna förtvinar. Proteinet beta-amyloid driver på utvecklingen av dessa plack som innehåller trådar av amyloid som kallas fibriller.

Lars Lannfelts forskargrupp vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala har under många år studerat proteinet beta-amyloid. Upptäckten av den ”arktiska” mutationen i en gen hos en familj med Alzheimers sjukdom i norra Sverige har bidragit till bättre förståelse av sjukdomsprocessen.

– Genom molekylära studier av denna mutation har vi förstått att det är lösliga förstadier till beta-amyloidfibriller (profibriller) som är mest skadliga för hjärnans nervceller. Det nya läkemedlet är en form av immunterapi (monoklonala antikroppar) som angriper protofibrillerna, säger Lars Lannfelt.

Utvecklingen av läkemedlet har skett i samarbete med bioteknikbolaget BioArctic Neuroscience, uppkallat efter den ”arktiska” mutationen.

I den kliniska studie som nu pågår, en så kallad fas I-studie, ingår ett 80-tal patienter med Alzheimers sjukdom. Syftet är att undersöka läkemedlets säkerhet och hur det bryts ner i kroppen. Nästa steg blir en fas II-studie som förhoppningsvis kan starta redan 2012. Den omfattar en större grupp patienter med syfte att studera läkemedlets effekt och dosering.

– Vi hoppas att antikroppar mot protofibriller ska kunna stoppa sjukdomsprocessen, säger Lars Lannfelt.

Förbättring av diagnostiken sker hela tiden, bland annat genom bättre biokemiska mätmetoder av proteiner i ryggvätska (CSF), för att kunna identifiera sjukdomen tidigt samt för att kunna följa förloppet. Forskargruppen på Rudbecklaboratoriet utvecklar, i samarbete med den kliniska verksamheten på Geriatrikens Minnesmottagning vid Akademiska, metoder för att mäta halten av protofibriller i ryggvätska, men även nya typer av bilddiagnostik med positronemissionstomografi (PET). Den dag det finns effektiv behandling blir det extra viktigt med tidig och korrekt diagnostik.