Följ Akademiska sjukhuset

Flera läkare på Akademiska bland världens mest citerade forskare

Nyhet   •   Sep 23, 2019 15:30 CEST

Maria Wadelius, läkare inom klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet är en av världens mest citerade forskare.

Ytterligare en läkare på Akademiska sjukhuset, Mia Wadelius, verksam inom klinisk farmakologi, tillika professor vid Uppsala universitet, har sällat sig till listan över världens mest citerade forskare. Här återfinns även Stefan James, Lars Lind och Ann Christine Syvänen, samtliga forskare vid Uppsala universitet, samt två pensionerade läkare/forskare: Otto Cars och Lars Wallentin.

– Jag är både glad och stolt över att vara med på listan. De artiklar som citerats mest handlar om internationella projekt. Eftersom många författare är inblandade i stora samarbeten ger de mindre meriter lokalt. Därför är det trevligt att den typen av forskning uppmärksammas nu, säger Mia Wadelius.

Varje år listas världens mest citerade forskare. Listan ”Highly cited researchers”publiceras av analysföretaget Clarivate Analytics och avser de forskare vars publikationer refererats mest av andra forskare. Rankningen utgår från publiceringar i databasen Web of Science och listan kan ses som ett bevis på att ens forskning används eller ett kvitto på ett bra jobb.

Den senaste listan kom 2018 och gällde citeringar och publiceringar under åren 2006-2016 inom 21 olika vetenskapsområden eller inom en nyinrättad tvärvetenskaplig kategori. Av de totalt drygt 6 000 forskare som listas är cirka 70 baserade i Sverige. På den globala listan finns totalt 498 forskare inom medicin.

Mia Wadelius forskar inom klinisk farmakogenetik med fokus på hur ärftlighet och miljö påverkar hur vi reagerar på läkemedel, att vissa patienter blir överdoserade eller får biverkningar.

– Det blodförtunnande läkemedlet warfarin är ett bra exempel. Här har både våra gener, andra läkemedel och vår kost en avgörande betydelse för hur vi reagerar. Detta har studerats i stora internationella projekt vilket har lett till flera artiklar som citerats av andra forskare, berättar Mia Wadelius.

Hon är också verksam inom Swedegene, ett forskningsprojekt som startade 2010 och är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket, där hon söker efter nya ärftliga riskfaktorer.

– Vi samlar personer som drabbats av svåra biverkningar och undersöker om deras gener skiljer sig från dem hos kontrollpersoner. Med fördjupad kunskap om läkemedelsbiverkningar kan vi förklara mekanismer och utveckla gentester för optimerad behandling. Vår målsättning är att använda dessa gentester för att undvika svåra och livshotande biverkningar. Just nu deltar vi i ett projekt för precisionsmedicin, Genomic Medicine Sweden, som ska påbörja storskalig gentestning i hälso- och sjukvården, avrundar hon.