Följ Akademiska sjukhuset

Dubbel transplantation botade hennes diabetes

Nyhet   •   Mar 24, 2014 09:52 CET

Hon fick diabetes redan som tioåring och levde i över 50 år med svängande blodsockervärden, insulinkänningar och kramper. När njurfunktionen påverkades var Synnöve Bergström inställd på dialys och njurtransplantation. I stället blev hon erbjuden en kombinerad transplantation av njure och bukspottkörtel på Akademiska och blev botad från sjukdomen.

– Livet tvärvände våren 2011 och jag är oerhört tacksam att det finns donatorer. Mina njurproblem är borta och jag slipper ta insulinsprutor.

Jag träffar Synnöwe en kulen vinterdag, när hon ska på en kontroll på transplantationsmottagningen.

Hon berättar att hon numera kan äta precis vad hon vill, när hon vill.

– Det blir till och med en kaka ibland, trots att jag blev avvand från socker
under alla år med diabetes.

Sjukdomen bröt ut efter en tuff förkylning det år hon skulle fylla tio. Pappan tyckte att hon luktade aceton och var onormalt törstig. Efter utredning kunde en barnläkare fastställa diagnosen: typ 1-diabetes. Sedan dess har hon varit noggrann med att ta insulinsprutor, men blodockervärdena har alltid svängt mycket.

Synnöve, i dag 67 år, minns tydligt när problemen förvärrades. Hon närmade sig 50 och hade opererat bort livmodern. En allvarlig infektion tillstötte som var svår att få bukt med. Sockervärdena började hoppa och insulinbehandlingen blev allt svårare att ställa in.

Hamnade ofta i koma

– Jag fick ofta kramper på nätterna och hamnade ibland i koma. Eftersom jag inte vaknade när jag behövde socker fick maken rycka in. Det var hemskt, särskilt kramperna i underkroppen som gjorde att jag hamnade i en låst position och varken kunde stå eller sitta. Det hände ofta att jag vandrade omkring i huset på natten på jakt efter en smörgås, men jag var liksom borta.

Åren innan transplantationen vågade maken Hans aldrig lämna henne ensam på nätterna. Han var ständigt på vakt efter tecken, att hon började kallsvettas eller bli förvirrad. Synnöve orkade sällan vara vaken mer än några timmar i taget på dagarna, trött som hon var efter de nattliga besvären.

Rekommenderades dialys

2009 var njurvärdena så dåliga att hon rekommenderades dialys en tid och därefter njurtransplantation på ett sjukhus i Stockholm. Detta trots att hon hade flera personer i familjen som var villiga att donera. I samband med att paret flyttade till Östhammar blev Synnöve överförd till Akademiska sjukhuset.

På njurmottagningen fick hon veta att man hade en annan praxis. Hon erbjöds njurtransplantation direkt eftersom det fanns levande donatorer. Men efter utredningen blev hon erbjuden en kombinerad organtransplantation, där både bukspottkörtel och njure tas från en avliden donator.

Botad från diabetes

– Transplantationsläkaren förklarade att jag kunde bli botad, det lät nästan för bra för att vara sant. Men operationen lyckades och i dag är jag totalt befriad från sjukdomen.

Enligt transplantationsläkaren Alireza Biglarnia kan organtransplantation vara ett behandlingsalternativ för personer med mycket svårbehandlad typ 1-diabetes:

– Vid diabetes och allvarlig njursvikt, där patienten går i eller ska påbörja dialys, som i Synnöves fall, transplanteras båda organen samtidigt. Om patienten har kvar sin njurfunktion kan transplantation av enbart bukspottkörtel vara ett alternativ. Vi transplanterar allt fler och äldre,
drygt 20 patienter om året. Åtta av tio blir botade från sin diabetes och överlevnaden är hög: 94 procent efter fyra år.

Akademiska är störst i landet på bukspottkörteltransplantationer. Patienter remitteras hit både från sjukvårdsregionen och andra delar av Sverige. För drygt två år sedan startade sjukhuset landets första center of excellence inom typ 1-diabetes för att främja samarbetet mellan experter inom olika områden.

Målet är snabbare utredningar och möjlighet för patienterna att träffa alla behövliga specialister vid samma sjukhusbesök. Inför beslut om behandling samråder njurmedicinare, endokrinologer, immunologer och transplantationskirurger.

I likhet med andra transplanterade måste Synnöve resten av livet ta immundämpande läkemedel mot avstötning, men det upplevs inte som ett hinder.

– Jag känner mig som en ny människa. Både vården och omhändertagande före och efter transplantationen var helt fantastisk. Personalen ringde för att höra hur jag mådde och uppmanade mig att ta kontakt när som helst om jag kände oro, även kvällar och helger. När jag kände mig törstig och var rädd att värdena stegrats blev jag inlagd för utredning. Jag fick en fantastisk service,
framhåller hon.

Bildtext: Synnöwe Bergström framför huvudentrén till Akademiska sjukhuset. Foto: Elisabeth Tysk

FAKTA: Transplantation av bukspottkörtel och njure vid typ 1-diabetes

 • Insulin tillverkas i betaceller som finns i bukspottskörteln. Vid typ 1-diabetes saknas insulinproduktion.

 • Vid svårbehandlad typ 1-diabetes kan man med tiden få allvarlig njurpåverkan som kräver dialys och på sikt organtransplantation.

 • Vid diabetes och allvarlig njursvikt där patienten går i dialys eller ska påbörja dialys transplanteras båda organen samtidigt. Vid allvarlig diabetes, där all annan behandling misslyckats, men patienten ännu inte fått skador på njurarna kan transplantation av enbart bukpottkörtel vara ett alternativ.

 • Båda organen tas från avlidna donatorer. Sedan starten 1986 har antalet transplantationer nästan fyrdubblats. Totalt har drygt 200 transplantationer genomförts, flertalet
  med en kombination av båda organen.

• Numera finns en behandlingsmetod som gör att man slipper matcha blodgrupp på donator och mottagare vid bukspottkörteltransplantation. Detta har bidragit till ökad tillgång på organ och att fler patienter kan transplanteras.

 • Även åldersgränsen har flyttats upp. För tre år sedan var 60 år maxålder, idag transplanteras
 även äldre personer.