Följ Akademiska sjukhuset

Akademiska får nationellt ansvar för kraniofacial kirurgi

Nyhet   •   Jun 15, 2011 14:22 CEST

Operation av missbildningar i skalle eller ansikte, så kallad kraniofacial kirurgi, ska koncentreras till färre platser i landet. Nu står det klart att Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset får nationellt ansvar för denna vård.  Det handlar om cirka hundra fall årligen. Flertalet patienter har en medfödd skallmissbildning kallad kraniosynostos, vilket innebär att skallbenet slutit sig för tidigt.

– Rikssjukvårdsuppdraget är en kvalitetsstämpel för den ansikts- och skallkirurgi som bedrivs vid Akademiska sjukhuset.  Vi räknar med ett 50-tal fler operationer och 100 fler vårddygn inom neurointensiven per år, säger Morten Kildal, verksamhetschef för plastik- och käkkirurgi.

I uppdraget ingår framförallt operationer vid medfödda skallmissbildningar (kraniosynostoser), missbildningssyndrom, medfödda skallmissbildningar och defekter samt hypertelorism som bland annat innebär att patienten har en näsmissbildning och att ögonen ligger på för långt avstånd till varandra.

Nationellt ansvar under fem år
Det är Socialstyrelsen som beslutar vilka sjukhus/landsting som får ansvaret för rikssjukvård. Uppdraget gäller under fem år och utvärderas årligen. Tre kriterier är avgörande: sjukdomen/tillståndet ska vara ovanligt, diagnos/behandling vara komplicerad, resurskrävande med krav på specialkompetens.

Hittills har sju områden centraliserats: svåra brännskador (Akademiska och Linköping), hjärtkirurgi på vuxna (Sahlgrenska och Lund), hjärtkirurgi/pacemakerisättning på barn och ungdomar med medfödda hjärtfel (Sahlgrenska och Lund),  levertransplantation (Karolinska och Sahlgrenska), lungtransplantation (Sahlgrenska och Lund) och ögononkologi (S:t Eriks ögonsjukhus, Stockholm).

Den kraniofaciala vården bygger på ett nära samarbete mellan en rad specialister. I det kraniofaciala teamet på Akademiska sjukhuset ingår plastikkirurger, neurokirurger, käkkirurger, ortodontister, öron-näs-halsläkare, foniatrer, logopeder, narkosläkare, ögonläkare, barnläkare och röntgenläkare.

– En ökad centralisering av vården gynnar vårdkvaliteten, utvecklingen och forskningen. Även patienter med snarliknande tillstånd och behov av snarlika behandlingar vinner på att vården koncentreras till färre platser. Inom forskningen finns klara fördelar med större patientunderlag och bättre möjligheter till uppföljning, säger Daniel Nowinski, plastikkirurg och ansvarig överläkare.

Enligt neurokirurgerna Per Enblad och Pelle Nilsson är det mycket positivt att den multidisciplinära verksamheten som byggts upp nu kan utvecklas vidare i större skala. Detta kommer att gynna den högspecialicerade vården och forskningen generellt vilket är av största vikt för Akademiska sjukhusets framtid som universitetssjukhus.