Rättelse

Pressmeddelanden   •   Sep 18, 2019 08:31 CEST

Rättelse

I ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset publicerat 17 september om en klinisk studie gällande läkemedelskandidaten NIC-001 mot gastropares vid diabetes förekom felaktig information vilket vi beklagar. 

För korrekt information gällande studien, kontakta:
Johanna Johansson, kommunikationschef
Nanologica AB
Tel: 072-211 21 90
E-post: johanna.johansson@nanologica.com

Se även hemsidan: www.nanologica.com

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

I ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset publicerat 17 september om en klinisk studie gällande läkemedelskandidaten NIC-001 mot gastropares förekom felaktig information vilket vi beklagar.

Läs vidare »

Fler patienter får hörselbevarande implantat på Akademiska

Pressmeddelanden   •   Sep 17, 2019 08:20 CEST

2008 var Akademiska sjukhuset pionjär i Sverige på elektroakustisk stimulering (EAS), ett hörselbevarande implantat för personer som har kvar hörsel i basen men inte diskanten. Numera får en växande andel patienter med svår hörselnedsättning sådana implantat och nio av tio har bevarad hörsel efter operationen.

Nytt reagens underlättar behandling av den reumatiska sjukdomen SLE

Nyheter   •   Sep 16, 2019 08:17 CEST

Ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier, bland annat vid Uppsala universitet, har tagit fram ett reagens som underlättar diagnos och prognosbedömning av SLE-patienter.

Forskning om ryggmetastaser vid Akademiska prisas

Pressmeddelanden   •   Sep 11, 2019 08:30 CEST

Metastaser i ryggen förekommer vid flera vanliga cancersjukdomar såsom prostatacancer, bröstcancer och lungcancer. Med hjälp av en datorbaserad modell ska kirurgerna bli bättre på att förutse överlevnad och besluta om vilka patienter som kan dra nytta av en operation. Modellen ska utvecklas av forskare vid ryggsektionen på Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare vid KI och i USA.

​Effekter av trombektomi på äldre strokepatienter följs upp i ny studie

Pressmeddelanden   •   Sep 10, 2019 08:30 CEST

Ska strokepatienter över 80 år behandlas med trombektomi eller är det bättre att avstå? Det ska en forskningsstudie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. Operationen görs numera rutinmässigt på patienter med stora blodproppar i hjärnan när intravenös trombolys inte hjälpt. Men ökad kunskap behövs om effekten för äldre.

– Trombektomi är tveklöst en effektiv behandling. Möjligheten till ett oberoende liv fördubblas hos patienter som genomgår trombektomi som tilläggsbehandling till intravenös trombolys. Det finns exempel på tidigare förlamade patienter som återfått rörelseförmågan direkt efter att proppen dragits ur, säger Erik Lundström, överläkare inom strokeenheten, Akademiska sjukhuset, och fortsätter:

– Även för äldre patienter går ingreppet oftast bra rent tekniskt de första timmarna eller dygnet, men vårt intryck är att det sedan går sämre för dem, att det kan tillstöta komplikationer som hänger samman med komplicerade åldersrelaterade faktorer. Men det saknas data om detta. Därför är denna studie viktig.

Erik Lundström leder den nationella studien, som startar i höst. Forskarna kommer att analysera data från två kvalitetsregister: Riksstroke och Endovskulära registret (EVAS) under perioden 2014-2018, med fokus på framförallt överlevnad, hälsostatus och livskvalitet. Totalt kommer cirka 2 600 individer att omfattas vid samtliga universitetssjukhus. Man kommer dels att se hur det går på kort sikt, dvs första veckan, och upp till tre månader, dels följa upp patienternas upp till fem år.

– Vi kommer att kunna påbörja arbetet med studien under hösten 2019 men och det kommer nog att ta minst ett år innan vi har de första resultaten. Förhoppningen är att vi ska kunna utveckla en metod för att bättre förutse vilka patienter som har bäst förutsättningar för operationen och när det är bättre att avstå. Visserligen är detta en observationsstudie och vi måste vara försiktiga när vi tolkar data, men vi kan ändå få in värdefull information, framhåller Erik Lundström.

Trombektomi innebär att en kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken för att avlägsna blodproppen. Det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen och proppen avlägsnas. För att säkra blodflödet sätts numera oftast självexpanderande stentar in. Ingreppet kan ta från 15 minuter till två timmar då patienten är nedsövd (sederad).

Operationsmetoden har använts i flera år vid ischemisk stroke, på patienter med stora blodproppar där inte trombolys hjälpt. 2015 fick den ordentligt vetenskapligt stöd efter att fem randomiserade studier publicerats som samstämmigt visade att behandling med endovaskulär trombektomi (EVT) med stentretrievers är högeffektiv. Andelen patienter som kunde klara sig utan allvarligare handikapp ökade i absoluta tal med mellan 13 och 31 procent bland dem som fått trombektomi med så kallade stent­retrievers jämfört med bara trombolys.

I Sverige ges behandlingen vid sex centra kopplade till universitetssjukhus; förutom på Akademiska i Uppsala, i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Även Örebro ligger i startgroparna. 2018 gjordes drygt 850 ingrepp varav 100 på Akademiska sjukhuset.


För mer information, kontakta:

Erik Lundström, överläkare inom strokeenheten, Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 10 90 (MEX) eller 070-767 74 11, e-post: erik.lundstrom@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Ska strokepatienter över 80 år behandlas med trombektomi eller är det bättre att avstå? Det ska en forskningsstudie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. Operationen görs numera rutinmässigt på patienter med stora blodproppar i hjärnan när intravenös trombolys inte hjälpt. Men ökad kunskap behövs om effekten för äldre.

Läs vidare »

​Protonstrålning ska minska sena biverkningar vid Hodgkins lymfom

Pressmeddelanden   •   Sep 04, 2019 08:30 CEST

Hodgkins lymfom är en form av lymfkörtelcancer som oftast drabbar unga under 30 år. I en ny nationell studie ska patienterna få protonterapi på Skandionkliniken i Uppsala i stället för traditionell fotonstrålning. Syftet är att minska risken för biverkningar längre fram såsom hjärt- och kärlsjukdomar och strålningsorsakad cancer.

Fler cancerpatienter erbjuds immunterapi på Akademiska

Pressmeddelanden   •   Aug 28, 2019 08:30 CEST

För cancerpatienter ses immunterapi alltmer som den fjärde hörnstenen i behandlingsarsenalen vid sidan av kirurgi, strålbehandling och cytostatika. På Akademiska sjukhuset pågår sedan våren 2018 en studie där ett virus används som bärare av immunstimulerande gener. Målgruppen är patienter med icke opererbar cancer med ursprung i bukspottskörtel, tjock- samt ändtarm, gallgångar eller äggstockar.

Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   Aug 16, 2019 08:30 CEST

En kombination av psykologiska och fysiska rehabiliteringsinsatser har god effekt vid långvarig smärta, men ofta saknas tydlig inriktning mot återgång i arbete. I en ny studie på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, ska en metod för arbetsanpassning kallad Krav- och funktionsschema (KOF) utvärderas.

Forskning om förlossningsrädsla får fint pris

Nyheter   •   Aug 13, 2019 09:49 CEST

Alkistis Skalkidou, överläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet, tilldelas Eric K. Fernströms Svenska pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare 2019. Hon får priset för sina framstående insatser för att öka kunskapen om kvinnors mentala hälsa i samband med förlossning.

Geriatrikprofessor tilldelas prestigefyllt pris för Alzheimerforskning

Nyheter   •   Aug 05, 2019 16:23 CEST

Lars Lannfelt, överläkare och professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har nyligen tilldelats AAIC Lifetime Achievement Awards 2019, en av världens mest prestigefulla utmärkelser inom Alzheimerforskningen. Han får priset för sina upptäckter av mutationer som bidragit till kunskap kring uppkomsten av sjukdomen och forskning som lett fram till läkemedelskandidaten BAN2401.

Kontaktpersoner 35 kontaktpersoner

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall,... Visa mer

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Visionen är att vara det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Våra kärnvärden är ödmjukhet, skicklighet och långsiktighet.

Tillsammans med våra samverkanspartners följer vi patienten längs hela vårdkedjan även utanför vårt sjukhus. Vi har fokus på bästa kliniska utfall för patienten. Sjukvårdens kvalitet, vårt nära samarbete med Uppsala universitet och vårt starka life science kluster är basen för vår internationellt konkurrenskraftiga kliniska forskning och utbildning.

Akademiska sjukhuset har cirka 8 000 anställda, varav 1 317 läkare och 2 643 sjuksköterskor och barnmorskor.

2015 var omsättningen 8,4 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade vård av patienter från andra landsting i regionen eller riket.

Sjukhuset har cirka 1000 vårdplatser. Drygt 660 000 patienter besöker sjukhuset för öppenvårdsbesök och ca 31 000 operationer genomförs varje år.